Lite kul att de orakade armhålorna i Melodifestivalen ha fått så mycket uppmärksamhet. Jag lägger mig inte i om andra har hår eller inte under armarna men själv vill jag raka mig av hygieniska själ – jag tycker det känns fräschare. Dock tycker jag att om det här med att inte raka sig har en feministisk underton så blir det bara fjantigt. Killar kan ju istället också börja raka sig under armarna och bli fräscha. ;)

Rakar du dig?

Oj, vilket rabalder det har blivit sedan Engla gick ut med att hon ska förstora brösten. Fast på ett sätt är det bra med debatter. Själv längtar jag tills amningsbrösten försvinner så jag kan sova gott på magen igen, fast så är jag ju också en 70-talist, kanske den sista generationen som inte tänker på plastikoperationer i första taget? Jag tror på att det inte alltid är det bästa att ta den lättaste vägen utan att istället jobba med att sänka sina förväntningar och att försöka få perspektiv på saker och ting. Det är så jag “jobbar med mig själv”. Jag försöker piffa upp det jag kan och resten får vara så att säga. :)

Skulle ni kunna tänka er att göra en plastikoperation (nu menar jag inte rekonstruktioner)?

Tack för era åsikter! Än så länge avstår jag själv men man ska aldrig säga aldrig har jag lärt mig. :)

Sånt här gör mig upprörd, föräldrar som ska förstöra för andra och krångla i onödan. Det är ett trevligt intiativ av skolan att ha frukstund så att barnen äter frukt. Uppskattar också utflykter där det föreslås matsäck hemifrån. Att påstå att det blir för dyrt att skicka med barnen mat är lika absurt som att inte ge barnen mat de dagar de är sjuka och hemma från skolan. Djup suck!

Ikväll blir det mer mode i bloggen, jag var bara tvungen att ryta till. :)

Uppdaterat! Jag håller fortfarande fast vid att frukstunder och utflykter inte ska tas bort, istället får man se över vilket stöd man kan ge till de barn som inte har engagerade föräldrar. Man löser inga som helst problem genom att ta bort fruktstunden. Och så får man lära sitt eget barn att dela med sig. Låter inte klokt att barn ska sitta och titta på när andra äter sina frukter, så hade man aldrig gjort mot vuxna. Samma sak det här med att vissa föräldrar inte bjuder barnens kompisar på mat om de ska äta (inget vi har upplevt bör jag tllägga). Nä, fy för sådan snålhet. Men delar med sig av det man har efter förmåga.


Foto: Klackskor för barn i storlek 25-30, 199 kr hos Din Sko.

Nu gällde inte upproret dessa skor från Din Sko utan en annan modell från Skopunkten med 2 cm klack som jag inte har sett, men jag måste ändå uttala mig. Tydligen blev det ramaskri från föräldrar och modellen togs bort från sortimentet. Föräldrar är en rolig grupp. Vem trodde att tanken bakom var att barnstackaren skulle ha dessa skor på sig ute vid lek vardagar? Någon timme i början av en fest är väl inte hela världen; det finns ju många barn som gillar att gå omkring med vuxenklackskor med betydligt högre klack och där är risken för stukning väsentligt högre. Eller varför inte jämföra med styltor? Eller studsmatta utan nät som många föräldrar tycker är OK. Oh, vad logiskt!

Vilken är er syn på saken?

Lite trist att bloggare och journalister är grupper som ofta ställs mot varandra. Den finns så att säga rishögar bland båda grupperna, och en del tillhör båda grupperna.

Det är ju alltid lättare att kritisera “den andra gruppen” eftersom man blir hemmablind. Själv är jag mycket förundrad över vissa svenska tidningar som skriver om nya skönhetsprodukter på löpande band med företagens egna produkttexter utan att de verkar ha testat dem själva. Mycket märkligt! Likaså när artiklar verkar vara rena rama annonsartiklar. Detta är något jag märkt av framförallt det senaste halvåret. Därför är det extra skönt när Kicki på Daisy Beauty skriver om just detta. Skönt i den bemärkelsen att det är fler som reagerar och vågar, inte fenomenet i sig.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, det gäller att vara kritisk mot både bloggare och tidningar.

Är detta något ni också har märkt av?

Bloggtoppen.se Shopping och Mode Blogglista.se © 2011 Käthes mode & skönhet Suffusion theme by Sayontan Sinha