Ibland kan jag känna att tjejer är för tjejiga och trista. Det finns en stor (?) grupp tjejer som gillar hänga på “rosa gym” eller kvinnogym där man helst tränar i grupp, ältar med sina väninnor (män, sin kropp o.s.v.) men vill inte ha en praktisk lösning på problemen, älskar att gå på tjejmiddagar o.s.v..
Jag har aldrig förstått det här med att man automatiskt ska ha mer gemensamt med ett visst kön. Jag tycker ofta att killar överlag är trevligare och mer avslappnade med mer distans till sig själva än tjejer. Visst finns det trevliga tjejer, jag känner flera, men….
Det kanske bara är fördomar som jag måste jobba bort? Berätta, vad tycker ni? 🙂
Idén till det här inlägget fick jag när jag läste det här.
P.S. Och jag inser det komiska i att jag bloggar om mode och skönhet. *haha* 🙂
Håller inte riktigt med dej här. Jag tycker det är lite läskigt att män ofta får stå för epitet som “raka”, “snackar inte skit”, “handlingskraftiga” o.s.v och kvinnor får de mindre smickrande som “skvallriga”, “ytliga”, “veliga” och “inte kan umgås i grupp”. Jag tycker inte det stämmer eftersom alla är individer och det egentligen inte har så mycket med kön att göra 🙂
Author
Bra att du inte håller med mig, vill ju inte tro att det är så. 🙂
Jag tycker att kvinnor verkligen gör allt i grupp däremot, särskilt när det gäller träning.
Inte jag, tränar alltid själv på gymmet. Eller med min pt (inte en tjej) ; )
Author
🙂
Jag tycker som du.
Killar är ofta mer lättillgängliga och är lättare att bara tramsa och snacka om vad som helst med.
Jag jobbar på kvinnodominerad avd. på mansdominerad arbetsplats. Nästan alla kvinnor sätter sig vid eget bord på lunch/fika, nästan som att de är rädda för männen?
Dock: kommer en (manlig) chef (av högre rang) blir alla kvinnor otroligt inbjudande och muntra, otroligt intressant att se.
Håller med Charlotta Sofia här, tycker att det är tråkigt att kvinnor alltid ska målas upp som osjälvständiga. Jag känner – massor – med män som inte kan träna, äta eller för den delen sova själva ;-). En hel hög som skvallrar och snackar skit så till den milda grad… Och kag känner massor av kvinnor som går på gym helt solo & alena. Som jag själv, tex. Och du, verkar det som :-).
Jag håller med dig Kähe! Jag tycker det är mycket roligare och lättare att hänga med grabbarna. Inte så mycket skitsnack och tjafs och mer action. Dessutom blir man accepterad för den man är och ingen kräver att man ska vara på ett visst sätt för att passa in.
Jag håller med!
Jag går iofs på “tjejmiddagar” (hmmm… 😉 )
Men, jag tränar gärna på gym med både tjejer och killar, jag umgås gärna med alla människor oavsett kön liksom 🙂
Jag har hamnat i mycket mansdominerade miljöer genom åren och jag måste säga att jag tycker att det här med att män är rakare, snackar mindre skit än tjejer osv., upplever jag som en nidbild och fördom. Killar snackar lika mycket skit som tjejer. Skit i könen och se till individen istället =)
Jag håller med Charlotta Sofia här, blir lite ledsen (och kanske uppgiven) av att läsa “påståenden” om att kvinnor skulle vara mindre självständiga, inte ha lika stor självdistans, snacka mer skit, konkurrera med varandra osv. I mitt arbete inom skolan är miljön kvinnodominerad, och när jag för några år sedan var helt ny i läraryrket var det mina erfarna kvinnliga kollegor som erbjöd mig stöd, hjälp och pepp och osjälviskt delade med sig av lektionsmaterial, råd osv.
Visst finns det kvinnor som stämmer väl in på din beskrivning, men lika många som inte gör det. Tror att det handlar om individ och inte kön, som ngn skrev.
Så ja; enligt min mening är det där fördomar du borde jobba bort… 😉
Hej!
Jag håller med andra här att så är det ju inte alla tjejer är inte likadana precis som alla män inte är det, men håller med dig på aspekten: Varför förväntas det av oss att vi SKA vara så? (Ja, pga förlegade roller men jag är trött på det hela)
Sök på en app som vänder sig enkom till kvinnor tex menstrualkalender. Du har inte sett maken på gulliga rosa appar med fjärilar och blommor. Nä, kvinnor finns det inte utan bara flickor som älskar rosa! ( eller?)
Svar på din fråga? Nä, jag är inte tjejig på det sättet du beskriver. Vissa av mina intressen är mindre vanliga bland kvinnor som ljudteknik, programmering och allmänt program som man kan vara kreativ på Photoshop, videofilmning mm. Och ja, jag tycker om mode och kläder och väskor! Men lägger nog bara en liten slant på detta, då jag också handlar mycket second hand.
Jag umgås med många tjejer och vissa av dem delar några av intressena jag har. Och så har de andra. Vi är liksom individer allesammans 🙂
Men mycket handlar om att tillhöra, om man runt om sig har såna “tjejiga” tjejer och man tror inte att man kan annat för att det är teknik och det kan inte vi som många tror…. Då kanske man liksom anpassar sig till normen.
Jag ser också ut som en “girls girl” och jag tror många förväntar sig att jag är tjejig. Tills de inser vilken liten nörd jag är 🙂
Jag tycker att det är tråkigt att man nu ska behöva se ner på “tjejigheten”. Jag personligen umgås hellre med en kvinna än en man just för att hon förstår mig bättre och kan relatera till mina problem bättre. Vi har mer gemensamt. Jag skulle aldrig få för mig att klaga på min pms inför en killkompis, eller om min tjockisångest eller ytliga ting som “åh har du sett den nya chanel-väskan”. Det finns många saker jag hellre diskuterar med en kvinna än en man.
Och att kvinnor hellre umgås i grupp än män? Män har också sina motsvarigheter till tjejmiddagar . Min man dricker öl med sina polare, spelar xbox och spelar fotboll.
På tal om att träna i grupp. Det är väl jätte bra att möjligheten finns? För trots allt har kvinnor inte vistats lika länge på gym som män har (ur ett historiskt perspektiv) Detta kanske skapar osäkerhet. Jag ser ofta stora klungor av män träna och peppa varandra på gym också, så njae, kanske är det så att vi är ett flockdjur 😉 Och jag älskar mitt tjejgym (som har samma utrustning som det vanliga gymmet intill, med undantag för 30-kgs hantlarna…)! Jag tränar individuellt och det är så roligt att se exempelvis muslimska kvinnor som förmodligen annars inte hade tränat på gym.
Om det är något som behöver ändras är det föraktet mot det stereotypa beteendet. Kanske är det samhället som format oss sådana, kanske är det medfött. I vilket fall som helst, trivs man med sin tjejighet, vad är problemet? Man får väl vara som man vill, utan att det ska vara fel. Ibland är jag butchig och ibland supertjejig, och jag trivs med att vistas i bägge världarna och lägger inte värderingar om vad som är bättre.
Author
Tack för din kommentar! 🙂