Här kommer mina ytterst personliga åsikter. OBS! Nu vet jag ingenting om kejsarsnittets effekter efter en viss tid. Det var sju år sedan jag födde vaginalt (enlingsgraviditet) och tre månader sedan jag gjorde kejsarsnitt (tvillinggraviditet).
Vaginal förlossning
Fördelar
Man är ganska pigg efteråt om allt går bra (har jag hört)
Slipper ligga på uppvak och lämna barnet/barnen ifrån sig
Nackdelar
Fy tusan vad jag sprack kors och tvärs
Kunde inte sitta eller gå längre sträckor under ganska lång tid
Lång läkningstid
Värkar är lagom kul, dock inga biverkningar efteråt
Kejsarsnitt
Fördelar
Slipper värkar
Får ett datum att förhålla sig till
Slipper oroa sig för barnet/barnen under förlossningen eftersom förloppet är snabbt
Lättare att hitta rätt muskler när man ska göra knipövningar
Nackdelar
Ganska omtöcknad första dagen
Svårt att röra sig de första dagarna
Jag krävde smärtstillande i nästan tre veckor
Min slutsats: Det var inte förrän efter en månad jag började känna mig mer rörlig. Då fick jag fortfarande inte använda magmusklerna. Nu efter tre månader går jag snabbt utan problem och har kommit igång med plankor. Det har varit underbart att kunna sitta och amma. Ja, jag upplevde kejsarsnittet som mycket bättre än den vaginala förlossningen. Hellre ont i snittet än att inte kunna sitta.
Uppdaterat!
Det låter kanske som att jag favoriserar kejsarsnitt i alla fall och det var inte meningen. I mitt fall tyckte jag det var bättre, en okomplicerad vaginal förlossning är givetvis det bästa. Så testa vaginal förlossning först. 🙂
Åh vad jag blir sugen på att adoptera! haha 🙂
Åh nej, haha varför läste jag just detta idag.. Ska bli igångsatt vilken dag som helst.
Det är så olika när det gäller vaginalförlossning, med min dotter sprack jag ingenting och med min son sprack jag om jag minns rätt så att de fick sy två små stygn. Var uppe på studs inga problem alls, förutom att jag var väldigt trött förstås, dottern tog 29 timmar på sig efter att vattnet gick.
Precis innan jag födde henne förberedde de sig för en akutförlossning för att få ut henne, men det ville hon visst inte för då ploppade hon ut snabbt. 🙂
Jag har aldrig fött vaginalt men kejsarsnittet var något av det värsta jag upplevt. Självklart är det värt allt att få mitt barn, men själva händelsen var så hemskt att jag grät bara jag tänkte på det efteråt. Jag hann bara se min son en jättekort stund innan han hamnade på neo och sen fick jag inte se honom förrän många timmar senare. Det var hemskt att jag inte kunde vara med honom.
Det tog också lång tid innan området runt snittet kändes normalt igen, flera månader. Dessutom hade jag missat att man faktiskt får avslag även efter ks, lite pinsamt kanske att inte förstå det men sambon fick dra iväg och inhandla bindor för det hade jag struntat i att köpa…
Det där med datum tyckte jag var negativt. Det var en stress att veta exakt. Så när det plötsligt fick ändras så kändes det på nåt sätt skönt att jag inte visste i förväg att det skulle bli just då.
Som tröst till dem som har det framför sig kan man ju säga att folk trots allt detta (oavsett förlossningssätt) i de allra flesta fall faktiskt skaffar fler barn än ett…:)
Din upplevelse verkar stämma bra med en studie jag läst. Kvinnor som fött vaginalt och haft en okomplicerad förlossning (fysiskt och psykiskt) var nöjdast med sin förlossning. Näst nöjdast var kvinnor med planerat snitt och minst nöjda var kvinnor med komplicerad vaginal förlossning eller akut/katastrofsnitt. Så många gånger upplevs planerat snitt bättre än en långdragen vaginal förlossning med stora underlivsskador. Det vore ju dock toppen om alla kunde få beställa en smidig okomplicerad vaginal förlossning :-).
Har själv bara fött med planerat snitt och jag upplevde att alla vaginalförlösta mammor var så mycket piggare än mig och det var något jag också ville vara. Men då kanske jag bara såg de som haft en “lätt” förlossning. Förväntas föda vaginalt nästa gång och jag hoppas att jag ska ha tur och få en hyfsat smidig förlossning men tyvärr vet man ju inte, och ingen kan lova varken det ena eller det andra.
Jag har fött mina två barn vaginalt och tanken på kejsarsnitt skrämmer mig mer. Men det är ju olika hur man upplever det. Jag vill föda vaginalt även denna gång trots en psykiskt jobbig förlossning med barn nr 2.
jag hade en bra vaginal förlossning, gick ganska fort och sprack inte. Dock var värkarna jobbiga! 😉
Har det gått bra med ärrläkningen? Du frågade efter lite tips kring det före, så då är man nyfiken om du testat nåt du är nöjd med nu. Tar ju ett helt år att läka minst, men hittills?
Intressant att läsa 🙂
Jag har bara gjort två snitt och upplevt dem båda som väldigt bra! Behövde bara smärtstillande under några dagar och varit rätt pigg på en gång, dock har man ju lite ont i snittet men inte så som jag trodde.
Kram
Jag födde mitt första barn vaginalt för 2 månader sedan. Förlossningen gick relativt fort fram till att det var dags att börja krysta. Sista fasen blev för långdragen så det slutade med sugklocka och näst värsta gradens bristning som följd. Definitivt inte vad jag önskat men sonen mådde jättebra när han kom ut. Trots detta ser jag tillbaka på upplevelsen som positiv och det största någonsin. Om jag inte blir direkt avrådd att föda vaginalt nästa gång (pga stora bristningen) så kommer jag vilja göra det igen. Men man vet ju aldrig vad som händer. Kul att du känner dig nöjd med snittet!
Jag har bara fött vaginalt och första gången sprack jag ganska rejält jag med (barnet kom lite fort i slutet) Visst var det lite besvärligt första dagarna med att sitta, ligga, gå osv men jag tyckte det läkte förvånansvärt fort ändå. Trots den erfarenheten plus att jag var rädd övervägde jag aldrig kejsarsnitt andra gången.
Jag håller dock med Käthe att prova vaginalt först, tycker man sen att det blev en jobbig upplevelse kan man ju kräva kejsarsnitt nästa gång.
Jag är rent allmänt emot att man första gången ska kunna få kejsarsnitt för att man är rädd, inte vill få underlivet förstört ect. Man kan ju inte veta om man inte provat 🙂 (men riskt för att starta igång en debatt 🙂
Jag födde vaginalt nu i juli och jag kommer att kräva snitt nästa gång, om det överhuvud taget blir en nästa gång efter den upplevelsen. Det var som att vara med i en skräckfilm, typ Saw. Nej, aldrig mer vaginal förlossning.
Jag har fött två barn med kejsarsnitt o legat i två dygn med värkar innan det blev kejsarsnitt o var aldrig trött efter det för jag födde med vaket snitt. Men andra barnet jobbade intill dagen innan sonen skulle föddas o läkaren tyckte jag var enastående som orkade det eftersom jag jobbade som frissa o hade egen salong. Födde sonen sju dagar efter han var uträknad o var på benen på eftermiddagen o gick t o m ifrån BB över till blocket i lund för han skulle på röntgen o personalen sa du kan få åka i rullstol dit o det vägrade jag. När jag fick min dotter så var jag oxå på benen på eftermiddagen o var inte alls trött men jag höll på o jobba även där tills två veckor innan hon kom. Jag tror det beror hur man själv är som person o håller igång innan sin förlossning…Skulle inte tveka o få kejsarsnitt om jag nu inte hade varit för gammal att få barn igen nu är det barnbarn som gäller istället….
Jag har gjort både och men hallå tjejer, föd vaginalt*!! En kvinnas kropp är gjord för att föda och man återhämtar sig snabbt. Min återhämtning efter snittet var en fruktansvärd plåga med panodil i många veckor.
Glöm inte att ett snitt är en operation och det innebär alltid risker. Verkar som om folk glömt det i dessa tider. Kejsarsnitt ska man helst bara göra om det är absolut nödvändigt – varesig jag eller barnet hade inte överlevt om jag inte blev snittad i mitt fall.
Detta är bara min åsikt och andra får självklart tycka och tänka vad de vill.
Jag led av en svår förlossningsrädsla och fick ett planerat snitt, bästa som hänt! För mig blev det en väldigt fin upplevelse och jag hade inga besvär med läkningen. Däremot har jag flera stycken i min bekantskapskrets som har får akut och de har däremot ingen bra upplevelse. De har haft ont mycket längre och en jobbig psykisk upplevelse för att de ville föda vaginalt. Gissar att det har mycket med hur pass förberedd man är innan…